Dagen började inte speciellt bra för min del.. Jag vaknade vid 12 och skulle pallra mig iväg till min enda lektion (psykosocialt) som började kl 13.50. Kommer dit, möter Jennie och Error. Vi sitter utanför klassrummet tills klockan blir 13.55, då börjar vi undra vart läraren är. Och jag måste bara påpeka att eftersom jag bara har 1 lektion i slutet av dagen så har jag inte varit speciellt allert på att åka till skolan för 1 lektion. Jaja, sen såg vi att det satt en liten lapp på dörren om att vi ska söka upp henne i lärarnas arbetsrum.. Så vi lunkade ditåt. När vi väl var där, så var hon inte där när vi knackade. Så vi kollade på “info-tvn” som vi har på skolan. Där står det att vi har eget arbete på hennes lektion. Yees! Varför åkte jag dit och skulle vara allert just idag för? Det drog bensin i onödan. Så jag åkte hem igen. När jag väl kom hem, väntade bara en dryg eftermiddag/kväll. Andreas jobbade eftermiddag och jag bara satt hemma. Lagade lite middag och och satt vid datorn.
Men, sen när klockan blev ungefär 22.00 så kommer Andreas hem. Han frågade om jag kunde resa mig från datorn ett tag, och jag slet mig och gick ut till hallen. Där var den, som en uppenbarelse, min nya dator. Andreas hade fått avin på sin mobil vid 16 och åkt och hämtat ut den från icas post. Jag är lycklig, min nya bärbara dator, äntligen! Den är så bra och jag är glad! Så det var tur att jag fick lite positivt under min tråkiga dag.
Nu är det bara 10 dagar tills jag ska åka hem till Östersund, eller ja. Det kommer alltid vara mitt hem på ett sätt. Det blir kanske inte lika tråkigt nu på tåget när man har en dator att sysselsätta sig med under 9 timmars tågresa.
Söndag den 15de februari, den dagen längtar jag till. Då ska jag, Maria & Carro rida hos Carros familj, sen ska vi äta middag och dricka vin och snacka skit. Jag har verkligen längtat efter en riktig tejkväll, så det ska blir jätteroligt!
Nej, nu är det snart sängdags! Kisskiss, see you.
